Text Box: Text Box:

 

VÄRT ATT KÄNNA TILL..........

 

När vår Igraine skulle föda sin senaste kull var vi tvugna att åka med henne till Strömsholms Djursjukhus för ett kejsarsnitt, då en kattunge låg på tvären. Allt gick till en början väl, alla fyra ungarna levde, om än omtöcknade av narkosen. Mamma Busan vaknade till och vi började med att försöka få ungarna att vilja ta spene och få i sig den viktiga första modersmjölken. Veterinären menade att de aldrig lät kattungarna lämna sjukhuset innan de börjat dia, vilket lät bra. Då inte vi fick de små att komma igång, satte sig veterinären för att försöka. Men utan resultat. Kattungarna blev allt slappare och jag ville att de skulle få näringslösning, men fick nej med motiveringen att det var viktigt att kattungarna kom igång och själva diade.....

Efter tre fruktlösa timmar skrevs "vi" ut, eftersom veterinären trodde att Igraine skulle lugna ner sig och ta till sig kattungarna bättre på hemmaplan. Igraine ville inte förstå att hon fått ungar, juvren var hårda och hon försökte t.o.m bita en av ungarna då veterinären höll fram den.

Då vi kom hem började jag genast försöka få i dem lite modersmjölksersättning för att om möjligt ge dem energi nog att dia själva, samtidigt som jag försiktigt mjölkade ur de stenhårda spenarna droppe för droppe (som jag också gav de små). Igraine hade nu lugnat ner sig och "fattat galoppen".

Efter en helt bedrövlig natt hade vi bara två kvar. Trots varma vattenflaskor och försök att få dem att svälja mjölken, gick det aldrig att få igång dem.

 

Varför skriver jag då detta nu, över sex månader efter att det hela skedde?? Jo, därför att jag vill dela med mig av det jag nu fått veta av andra uppfödare såväl som av veterinär som arbetar på just Strömsholms Djursjukhus: Det är ALLTID praxis att ge kattungar som kommit till världen genom kejsarsnitt näringslösning. Och man ska ALDRIG behöva åka hem med kattungar som inte börjat dia själva.

När man befinner sig i den här situationen är man oftast totalt utröttad själv och det kan vara svårt att stå på sig och säga emot veterinären, om det skulle behövas. Jag vet nu vad som kanske hade hjälpt kattungarna till en bättre start.

Kanske kan de här raderna hjälpa någon annan i en liknande situation som inte heller visste.....